Stefan Einhorn vet vad han pratar om, han är pappa till tre barn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska Institutet, överläkare vid Radiumhemmet och framgångsrik författare till de omåttligt populära böckerna En dold Gud, Den sjunde dagen, Vägar till visdom, Medmänniskor och Konsten att vara snäll.
Livet som förälder
Ljusrosa drömmar om snälla mammor och pappor som ömt utbyter stolta blickar över den gulliga vaggan stämmer inte alltid överens med verkligheten. Sömnbrist, stress och chock över vad det faktisk innebär att inte längre kunna bestämma över sin egen tid kan orsaka frustration och inte sällan ilska över situationen man är i. Det är ofta det här som orsakar gräl föräldrar emellan.
Hur hanterar man känslan av vanmakt och irritation? Är det inte bättre att ”gräla loss”, så att får man får ur sig ilskan?
Faktiskt inte, säger Stefan.
- Undersökningar visar att ju mer aggression man ger utlopp för, desto argare blir man. Det är långt mer effektivt att lära sig ett nytt beteende. Var medveten om vad som händer inom dig och hur dina tankar går. Vad vill du ha ut av situationen och hur löser du den? Det kan vara svårt, men det är väldigt viktigt! Det här kommer inte bara du själv att vinna på, hela din familj kommer att må bättre och du ger ditt barn den trygghet det förtjänar.
- Det finns ett utryck som lyder: Om man hade behandlat sina vänner som man behandlar sin partner så hade man inte haft några vänner kvar, säger Stefan och ger fyra konkreta råd till stressade par:
* Kom ihåg att du faktiskt tycker om din partner
* Sluta att jämföra! Glöm det här med millimeterrättvisa, vem –har – gjort – mest diskussionen leder aldrig fram till någonting.
* Upplever du att ni har hamnat i ett mönster du inte trivs med, ta upp det i ett sammanhang då det är lugnt och sansat. Undvik att ta upp gamla oförätter i en infekterad diskussion.
* Var generös och sjyst, det får du tillbaka
- Tänk på att ni som föräldrar är föredömen för era barn. De mönster som ni målar i er familj kommer era barn att upprepa i livet utanför. Är det skrik och bråk hemma kommer barnet att upprepa det i skola, på framtida arbetsplatser och även med sin framtida partner.
Det är dock viktigt att komma ihåg att inte försöka dölja irritation eller uppbragthet för sitt barn. Det skapar förvirring och osäkerhet eftersom barnet hela tiden läser av sina föräldrar. Stefan tar upp ett exempel i sin bok ”Konsten att vara snäll”.
En mamma som bestämt sig för att aldrig visa ilska för sitt barn, konfronteras med barnets förvirring då barnet efter en incident säger: Mamma, nu är du sådär spänd över munnen igen!
Att säga: Nu är mamma arg, hade varit lättare för barnet att hantera.
Vaccinera mot ondska
Stefan tar upp vikten av att samtala med sina barn.
- Det är viktigt att prata med sina barn om hur vi hanterar verkligheten, att vi pratar om värderingar och etik. Undersökningar och experiment har visat att 80 % av alla människor är, i givna situationer, kapabla att begå hemska övergrepp. 20 % är det inte. De 20 % kommer från familjer där man pratar om värderingar, etik och moral. Där man uppmärksammar barnets ansvar som människa. Det fantastiska med det här är att man faktiskt kan vaccinera sitt barn mot ondska!
Tänk på
Ett:
Var ett föredöme. Skriker du på ditt barn, kommer barnet att skrika på människor i sin omgivning.
Två:
Tala med barnet om vikten av att vara snäll. Prata också om vad det innebär att vara snäll.
Du som förälder har den viktiga uppgiften att guida ditt barn rätt.
Foto: Amina Manzoor
23 kommentarer
När jag såg länken till denna artikel hade jag just lyssnat till en podcast om boken We Need to Talk about Kevin av Lionel Shriver. Vilket märkligt sammanträffande! Innan dess hade jag funderat på min äldsta flicka, 7 år, som fick raseriutbrott vid lämningen på skolan imorse. Jag hamnar ofta i grubblerier över vad som gått snett, vad vi som föräldrar kunde gjort bättre för att hon skulle vara en mer harmonisk flicka. Det skrämmer mig att det hunnit gå sju år redan och jag frågar mig om jag redan orsakat tillräcklig skada på hennes självkänsla för att det ska vara oåterkalleligt. Jag är en mamma med hemskt humör, som alltför ofta skriker på mina barn, men som samtidigt är mycket engagerad och kan säga förlåt. Men räcker detta! Tänk om det är för sent att ‘vaccinera’!
Hoppas verkligen inte att det är för sent. Har en flicke som snart är fyra och som jag känner ibland får oförtjänt skäll från mig ibland. Har en liten till på ett som håller en vaken på natten, så tötthet är kanske en bidragande orsak. Funderar ofta på vad jag ska göra för att hålla mig lung istället för att bli arg. Min tjej är oftast en harmonisk flicka hennes (och mitt) problem är att hon inte äter. Det är inte det att hon inte vill ha, hon glömmer bara av att hon ska stoppa in maten i munnen. Man får påminna för varje tugga. När varje måltid tar ca 1,5 tim. så tappar man tålamodet i bland. Någon som har tipps på vad man kan göra?
Hej, jag har hört att man ska korta av tiden de får äta om det är så att de vill sitta för länge. Tex kan du börja med att ta bort tallriken efter en halvtimme, efter ett tag ska hon tydligen lära sig att hon måste äta upp innom en viss tid annars går hon miste om maten. Har inte provat det själv men det ska funka.
Underbart att någon fokuserar på det här! Det är ju så tabu, och så ofattbart att ett litet oskyldigt barn kan förvandlas till ett jävla monster om det vill sig riktigt illa. Ville bara rekommendera alla som tänker på sånt här att beställa hem följande bok; http://bokextra.se/artikel.php?id=116589 . Den är inte så hemsk som den ser ut, utan mest bara oerhört viktig för varenda jäkla kotte som INTE är ond, och det är en bok som borde spridas även till redan ”kunniga” inom pedagogik, sociologi, psykologi, juridik, rättsväsende.
Härlig artikel. Stefan Einhorn är helt fantastisk! Snällhet misstas ofta för mesighet, och att vara snäll är inte poppis i samhället idag känner jag. Man ska ta för sig, och är det på andras bekostnad så må det vara så… Jag säger alltid till mina två flickor: ”Det viktigaste är att ni är snälla. Att ni vill andra väl”.
Jag tror att många missar att man får så mycket tillbaka av att försöka leva så. Så rent egoistiskt; det betalar sig!
Vilka bra och konkreta råd! TACK!! /Mamma till en 4åring och en snart 2…
Vilken bra artikel, mer sånt! Särskilt den där fjärde punkten – var generös och sjysst – är användbar i alla lägen, inte bara inom familjen. Det man ger kommer alltid tillbaka, på ett eller annat sätt. Nu ska jag leta reda på Stefans böcker Vägar till visdom och Konsten att vara snäll som finns här hemma nånstans, och läsa om! Kramar Katinka
Jag vet inte om jag vill att mina barn ska tillhöra de 20% som inte är kapabla att begå övergrepp, så länge de andra 80% av befolkningen fortfarande är det. Är det mina snälla barn som ska bli utsatta då?
Självklart behöver det inte vara dina snälla barn som ska bli utsatta!
-Att vara snäll är ju inte samma sak som att inte kunna sätta gränser eller kunna ta hand om sig själv.
Att vara kapabel till att begå övergrepp behöver inte heller betyda att man någonsin gör det.
Men låt oss leka med tanken att siffrorna skulle vara omvända. Då skulle det i alla fall bli jäkligt svårt att få till en armé att gå ut i krig
Håller med Stefan i sin artikel, speciellt när han framhåller att vi är föredömen för våra barn. Helt rätt, vi är föredömen och förebilder hela tiden oavsett vad vi gör. Att se och ta det ansvaret ger så tillfällen att skratta tillsammans med barnen istället för att försöka upprätthålla en fasad.
Det är så tydligt när våra barn behandlar oss som vi behandlar dem.
Arbetar vi preventivt med att prata med dem så bygger vi en plattform som ger mycket god stabilitet när barnen blir äldre. Våra barn behöver veta vem och vilka de kan vända sig till när det blåser hårt och grupptrycket är stort.
Genom att hjälpa dem med värdegrunder kan de göra egna sunda val på ett helt nytt sätt, istället för att falla för vad gruppen tycker.
Heja Stefan.
Så naivt! Stefan Einhorn menar säkert väl och det ligger så klart jättemycket i det han säger. Vi föräldrar måste ta vårat ansvar och försöka hitta tiden att prata med våra barn. Men någonting i sättet Stefan Einhorn utrycker sig på gör att jag får känslan av att herr professorn och överläkaren som förälder aldrig varit i närheten av ekonomisk utsatthet, hedersvåld, krigsminnen eller de kulturkrockar många människor i storstädernas utsatta förortsområden brottas med dagligen.
Även om samhällsklass och ekonomi inte är allt så vorde det ändå intressant att få veta vilken samhällsklass de där 20% som inte är beredda att ta till våld kommer ifrån.
Det här riktar ju sig till alla, oavsett var man står och vad man varit med om i livet. Min erfarenhet visar på att de där 80 % kan tillhöra alla samhällsklasser eftersom alla någon gång upplever sådant vi uppfattar som negativt i livet och som påverkat oss. Men man behöver inte avreagera sig på andra bara för att man mår dåligt för något man är eller varit med om. Självklart blir man påverkad av sitt förflutna och självklart bär man på olika bagage.”Every man think that his burden is the heaviest”
Och trots allt detta föder kärlek kärlek och hat föder hat och de som ser upp till oss gör inte som vi säger utan som vi själv gör.
-Naivt, ja! och ganska enkelt, precis så som livet är på riktigt innan vi börjar konstra till det.
O vad intressant, det här ska jag ta till mig. Speciellt det här med att vårda relationen med sin partner. Vi har varit väldigt stressade och otrevliga mot varandra. Bra förslag på botemedel.Att tänka till innan jag ger uttryck för frustationen.!.
väldigt intressant artikel, bra tips hur man ska vara som förebild för sina barn och att prata om värderingar och moral för dem.
Jag är så oerhört tacksam gentemot Stefan Einhorn och hans bok ”Konsten att vara snäll”, som tillsammans med en annan bok gav mig glädjen tillbaka efter nästan tjugo tunga år. Och är det någonstans man har möjligheten att börja med ett nytt tänk, och börja omvärdera och förändra sitt eget, då är det i samspelet med sina barn! Det trista är bara att det så ofta är den partner som redan insett det här som läser böckerna och intresserar sig, medan den förälder som borde ta det till sig, den förkastar alltihop! Men skam den som ger sig!! Och vänlighet och snällhet är verkligen en win-win-situation!! Det kan inte bli fel. Inte så länge det är ärligt menat och saknar baktankar, hållhakar och falskhet.
Tack för att du påminner! Ovan nämnda glöms ofta bort i en tillvaro där vi ska vara duktiga, ständigt prestera, konsumera och tjäna pengar. Många lär sig värdesätta det som visas utåt och inte det inre känslolivet. Detta ekorrhjul vilseleder och stressar upp föräldrar så de får svårt att finna tid till att reflektera över djupare och verkligen viktiga saker som tex det som tas upp här.
Vi är alla i något sammanhang förebilder och guider för varandra.
Jo, man måste ju hålla med Stefan i detta. Som det där om att skrika, det har jag självt märkt så sent som idag morse. Vi måste verkligen sluta skrika argt på våra barn. Samma sak med snällhet, tala med barnen om detta så blir barnen snälla också. Det är viktigt att vara vänlig mot alla.
Per Ekström, 3 små grabbar.
säkert jåttebra böcker men borde man inte veta att snällhet lönar sig , att man skriker inte på varandra hemma för det skapar bara obehaglig stämning.
vi brukar umgås mycket med familj och släkt, vara ute i skogen, göra sånna saker som är mysiga och givande med livskvalitet, och dessutom inte kostar.
jag har inga måsten, vi mest är och myser, varav ingen stress uppstår.
vi kanske, som par, inte gör massa romantiska saker men vi vet att vi är ett par, och framförallt en familj. för det var ju det vi ville..
//M
Really good sharing this.
Men att vara ett föredöme är kanske inte helt lätt om man har haft en svår uppväxt själv. Jag växte upp i ett ganska olyckligt hem vilket gör att jag inte direkt har någon solklar föräldrarförebild. Nu har jag lagt en stor del av mitt liv på att sörja det som har varit, fundera, läsa b.la psykologi och prata med vänner för att förstå. Det har gjort att ilska och depression blivit mer till lätthet. Jag har utforskat vem jag är och uppfinner mig själv som människa och förälder. Medvetandet och den livsfilosofi jag utvecklat kan jag dela med mina barn vilket gör att vi har en ganska fin kvalitet på vår relation trots att jag skäller otåligt ibland. Men hade jag varit ung, ensamstående outbildad mamma hade kanske inte den lyxen varit möjlig? Jag tror ändå att alla skulle må bättre om det blev mer accepterat i samhället att sörja sina motgångar. Jag rekommenderar varmt Non violent communication, ett språk för livet för inspiration kring hur man kommunicerar bra och Jesper Juul för att se även barnets behov.
Med mina två KÄRLEKSBEHANDLINGSMETODER
balanseras barnets känslor så att TROTSet minimeras. Då minskar förälderns behov att ´fostra`och en positiv cirkelgång har etablerats
Hans Nyström
leg läk barnpsykiatriker
Anders Reimers väg 15 A:2
STOCKHOLM S-11750
tel. 08. 42 999 41
eMail: hansnyst@stockholm.mail.telia.com
hansnyst@Gmail.com
Varje T illrättavisning må kompenseras med 5 `ömhetsbevis` 1/5
Det onda gör ondare än det goda gör gott
Detta är kärlekens matematik° 1 T = 5 K (Kärleksbevis)
H´
§- den förälder som följer är klok
§§. den –”- som minskar antalet T illrättavissningar är klokare
”what goes around comes around” – allt kommer tillbaka. Hör min 2,5 åring skrika åt sin bror ”INTE SPARKA”… Hör en mamma på öppna förskolan VARJE gång beklaga och ursäkta sig att hennes 1,5 åring är en sån terrorist, så bråkig o stökig etc etc. Hur ska stackaren kunna känna sig som annat än ett problem? Efter att ha hört detta och lidit med pojken har jag beslutat att sluta klaga o berätta om problem vi haft hemma när sambon kommer hem från jobbet och bara berätta de positiva sakerna som sonen gjort! i alla fall när sonen hör på! Jobbar också på att inte bli jättearg och skrika men är inte där ännu….
Många kramar till alla!!!
En trackback
[...] Vi har busväder och det varit så hela dagen. Vi hann ut på en promenad innan regnet kom och det var blåsigt värre. Annars bara en hemmadag. Jag har röjt i tvättstugan idag, plockat undan på hyllor, skruvat ner en hylla och fått in skorna i garderoberna. Jag rev ut alla saker på golvet och där underhöll sig Filip så jag kunde fixa klart. Sen gjorde jag iordning i hallen med skorna och kläderna så det blev ännu bättre ordning där. Rensat bland jackor och skor som ska säljas på Tradera. Sen var jag helt slut. Magnus hämtade sushi efter jobbet, den får stå i kylskåpet och vänta till senare ikväll när vi ska kolla på nån film. Läste precis en sån himla bra artikel med bästa Stefan Einhorn om att ”Föräldrar har världens viktigaste jobb”. En jättebra och vikt… [...]